Det är fan inte sant, jag tror att jag har magsjuka. Men *peppar peppar* så har jag inte kräkts något sen inatt men jag känner att magen fortfarande inte är riktigt "stabil" . Jag hoppas verkligen att det går över !

Tänkte dra en liten story om min förlossning fram tills nu också ! :)
(Tänk på att jag hade fruktansvärt ont och har lite små minnesluckor)

Det var den 15 Juni och jag vaknade vid 6 på morgonen (standardtid under hela graviditeten). Det var 10 dagar över beräknade förlossningsdatumet. Trodde helt bombsäkert att jag var förstoppad så i ca 2 timmar sprang jag fram och tillbaka från sängen till toaletten för jag hade så ont.
Sen där klockan 8 så började jag ana att jag kanske inte var förstoppad men jag visste inte riktigt än. Var så svårt för jag tyckte att det skulle göra så mycket mer ont om det var min förlossning som var igång. Men jag försökte fortsätta som vanligt. Var ut och rökte några gånger.
Ungefär där efter klockan 8 någon gång vaknade morsan upp och jag satt i sängen och klockade mellan värkarna. Det var 2-4 minuter mellan dom redan då.
Ja sa till morsan att hon nog skulle stanna hemma från jobbet. Hon bad mig klocka värkarna igen och det var fortfarande mellan 2-4 minuter imellan !
Efter ungefär 1 timma så ringde morsan till förlossningen och sa att det var på gång. Dom frågade hur många minuter det var och morsan sa mellan 2-4 men dom tyckte att jag skulle lägga mig i ett varmt bad och ta 2 alvedon vilket jag gjorde. Hjälpte inte ett skit och när jag hade badat klart hade jag så ont att jag knappt kunde klä på mig själv. Men det gick tillslut men under den tiden ringde mamma till förlossningen igen och dom sa att jag kunde komma in. Så mamma ringde till Anna och sa att vi skulle åka in och hon kom som ett skott ! Var inte lång tid innan hon var där fast hon hade en bit att åka. Bilresan var hyfsat okej men det var nu 1-2 minuter mellan värkarna.
Och mitt upp i allt så pickade jag på mamma och tvingade fram "ge mig en påse jag måste spy". Varav alla blir helt stimmiga och Anna svänger av vägen och kör in till sidan. Så fort jag kommer ur bilen så kräks jag en kaskad av det lilla jag fått i mig under morgonen. Vatten och en päronsplitt isglass. Varav mamma och Anna får panik för dom trodde jag var i ett speciellt skede där huvudet ska igenom nå spinustaggar (stavning?!). Mamma ringer Annas syster som är Polis och frågar hur dom ska göra, varav hon säger att mamma ska ringa polisen och be att få fri lejd vilket vi fick. Så Anna kör och vi är framme vid Karolinska vid ca klockan 12 har jag för mig.

Jag fick gå in i ett rum och lägga mig på en säng. Och det kändes som om värkarna började avta och då vart jag lite orolig för så ont som jag hade så ville jag inte bli hemskickad. Det kom in en sköterska och satte fast alla mätare på magen, och allt såg bra ut. Och sen skulle dom undersöka hur mycket öppen jag var. Vart helt säker på att jag skulle vara öppen 2-3 och skulle bli hemskickad. Men icke ! Jag var öppen 6 och jag skulle få komma till ett annat rum. När vi kom in till det rummet fick jag en rock att sätta på mig och nå extremt fula nät-trosor ! Men jag kunde inte bry mig så mycket då för jag hade verkligen riktigt ont då. Vid ungefär klockan 1 övertalade mamma mig till att ta Epiduralen (önskar att jag aldrig gjort det) . Men jag fick sova en liten stund när det börjat verka, så det var jätte skönt för man blir verkligen sjukt utmattad av att springa med hemska smärtor i timtal. Sen så slutade Epiduralen att verka och smärtan kom tillbaka ungefär som man får en fetsmäll i ansiktet av världens Elit-boxare !
Just därför ångrade jag att jag tog epiduralen för hade jag ått igenom smärtan hade jag kunnar klara mig igenom den men efterssom jag gick från noll ont till förbannat ont på en piss-minut så höll jag på att smälla av. Dom kom och undersökte mig och nu var klockan 4 jag var öppen 8-9 cm.
Snart är det över kom det farande genom huvudet mitt medans jag låg och sög utav bara fasiken på lustgasen ! Ca 1 timma senare var ja öppen 10 men hans huvud hade inte sjunkit ner så det var bara att vänta och vända på sig fram och tillbaka och försöka andas igenom smärtan.
Sen är det lite dimmigt, men jag kommer ihåg när krystvärkarna började, eller jag ska väl skriva krystvärken då jag hade en konstant värk utan mellanrum. Och jag krystade inte många gången innan min pojke låg på bröstet. Det gick så fort och jag fick en sån chock, för jag trodde att man skulle krysta i allefall en timma minst men icke. Skulle tippa på att det var mellan 5-10 minuter där imellan. Men måste bara säga att farao vad det gjorde ont när huvudet var påväg ut, det kändes verkligen som min puppa skulle brinna upp. Aldrig varit med om någo liknande smärta, det måste upplevas för den är obeskrivbar. Men är glad att epiduralen släppte som den gjorde så att jag fick känna mitt barn komma ut ur mig. Kanske låter helt sjukt men hade verkligen inte velat haft en smärtfri förlossning. Folk hanterar smärta olika så jag förstår väl dom som tar epiduralen men jag hade inte tagit den om det inte varit för att mamma övertalat mig. ( Var nog för att hon inte tyckte om att se mig ha så ont ).

Iallafall, klockan 18.56 kom min ängel upp på mitt bröst och allt runtomkring mig bara försvann, jag bara låg och tittade. Jag pussade på hans kladdiga ansikte och huvud.  Kommer inte ihåg om jag frågade vad det var för kön. Men en pojke vart det iaf och han väge 4055 gram och var 52 lång. 
Jag fick sy några enstaka stygn där nere men inte så mycket mer.
Det värsta efter förlossningen var nog när dom skulle "hjälpa" livmodern att dra ihop sig genom att trycka på magen. Fyfarao vilken smärta. Det gjorde så ont. Där låg jag med min ängel på mitt bröst och kippade efter luft. Haha måste sett lite roligt ut !

Var bara kvar på bb ett dygn exakt då jag inte trivdes och bara ville hem och anpassa mig efter nya rutiner med mitt underverk ! Och allt gick så bra, på kvällen så rann mjölken till ordentligt, så det tog inte lång tid. Dom på bb sa att det oftast tog mellan 3-5 dagar. Men inte för mig då. Men jag tror att det var för att jag gick över så pass många dagar för jag tror att barnen kräver mer eller jag vet att barnen kräver mer mat ju längre man går över så han sög nog igång det så intensivt ! Men ont gjorde det, var så att man nästan grät då man visste att han ville äta, hade så såriga bröstvårtor men det gick över efter någon vecka. Hade en liten depp efter att vi kommit hem också, tror att det var tredje natten hemma. Hade inte fått sovit mycket alls och jag vart helt slut. Men tack gode gud att jag har en sån underbar mamma för hon hjälpte mig den natten och tog Elias så att jag fick sova ! Var helt underbart men jag vaknade upp flera gånger endå för jag fick för mig att han ramlat ner från min säng, eller att jag lagt mig på honom. Det var verkligen jätte jobbigt i början. Men jag tror att alla mammor är så dom första dagarna när allting är så himla nytt.

Men iaf, min bröstmjölk tog helt slut efter ungefär en månad. Det var verkligen tomt i mina bröst. Då fick jag en till depp-period och var skitledsen och kände mig sm världens dåligaste mamma för att jag inte ens kunde producera mat åt mitt eget barn. Men tack gode gud för min älskade mamma där med för hon stöttade och sa att sånt händer ibland Elin, det är inte ditt fel ! Men även idag 4 månader senare kan jag känna mig som en dålig mamma för att han får ersättning och inte bröstmjölk. Men han växer och är en glad bebis och den är det som jag bryr mig om. Jag ser att han mår bra och det gör så att jag känner mig som världens bästa mamma ! När han ler så smälter jag inombords och bli alldeles varm. Jag känner mig riktigt lycklig för första gången i hela mitt liv. Det är sånt som spelar roll. Inte hur mycket bröstmjölk man har. Men, jag tycker det är fel av dom som väljer att INTE amma fast dom har mjölk som räcker och blir över. Om det inte beror på någon medicinsk andlening. Då förstår jag men inte annars ! Bröstmjölk är det bästa för barnet. Men kan man inte så ska man inte känna sig dålig utan mjölkersättning fungerar helt utmärkt !

När Elias var 2 veckor började han sova hela nätterna igenom och det vet jag att det beror på att jag har stenhårda rutiner. Har ruckat på tiderna någon enstaka gång men det har inte märkts utan han sov natten igenom dom få gångerna med.
Så här ser det ut i början:
Han vaknade och åt, vi låg och myste ett tag.
Vi tog av pyjamasen och klädde på honom vanliga kläder.
Han åt igen.
Oftast en promenad så att han sov i vagnen !
Åt igen.
Och så vidare. Nu till dom viktigaste rutinerna.
Klockan 20.00 så har han "naken-tid" så då får han ligga och sprattla och ha sig i 30 minuter innan han badar. Han badar mellan 10-20 minuter och sen torkar jag smörjer och klär på honom pyjamasen. Gör iordning mjölkersättning och han äter, rapar några gånger och sen så slocknar han som en klubbad säl. Då är klockan mellan 20.30 - 21.00 . Sen så sov han jämnt till klockan 07.00.

Och så här ser dom ut idag:
Han vaknar oftast vid 08.00 och då får han mjölkersättning.
Lägger honom i min säng efteråt och vi sover oftast 2 timmar till.
Sen så är det av med pyjamasen och på med vanliga kläder.
Sen blir det banangröt med någon fruktpuré till och vatten.
Sen är det mjölkersättning nästa gång han äter.
Efter det är det middagsdags och då får han matpuré och fruktpuré och vatten till dricka.
Sen är det nakentid och bad.
Torka smörja och klä på pyjamas.
Sen mjölkersättning och han somnar fortfarande som en klubbad säl i famnen på en så att det bara är att lägga ner honom i sin säng.
Han sover under dagarna också men jag låter honom sova när han är trött för jag tror inte på att man kan sova samma tid varje dag. Utan jag märker när han börjar bli trött och då är det nappen och hans snuttefilt som gäller och då ligger han och gnuggar snutten mot pannan och bakom örat och så somnar han så gott så.
Vissa dagar är det ju lite svårare att få honom och sova men det är inte ofta.
Har verkligen en exemplarisk bebis. Alla säger att jag haft tur, och jag håller med. Men jag tror att en stor del beror på hur man är själv som person. Stressig mamma, stressig bebis. Lugn mamma, lugn bebis. Det är min filisofi !

Nu vart det ett jätte långt inlägg men det gör nog ingenting. Skriver enbart för min egen skull så struntar ärligt i vad andra tycker.

Hah, puss på er, nu så ska jag ta mig en cigg !
♥

Läänge sen jag skrev nu, men har helt enkelt inte haft lust eller ork till det ! Men idag känner jag mig pigg och glad, så nu kommer det ett litet inlägg !

Det är sjukt fint väder idag, fritjoff och jag bara njuter, fast fritjoff vill mest bara äta en massa flugor och sånt. Och jag vill bara att min lilla skrutt ska komma ut nu, kan knappt gå ut utan att svettas ihjäl som en gris !!
Inte så vidare fräscht men jag är ju gravid, sånt hör väl till antar jag !

Nu i helgen firade vi min älskade syster som blev hela 17, får lite smått ångest av tanken på att hon snart är 18. Tiden går alldeles för fort enligt mig ! Men hon fick en körkortsteoriskiva av mig och mor. Sen så hade mamma gjort världens godaste tårta ! Reijo var hit också och vi grillade, det var supergott ! Finns inget bättre än grillat och jordgubbar på sommaren tror ja :) .

Läste på aftonbladet idag också att nu verkar det som om sommaren är här för att stanna, låter helt superbra i mina öron. Ska nog försöka mig på en cykeltur idag också om ryggen min ger med sig, har hört att cykling ska kunna få igång värkarna så det är ju bara att prova på. Känner att jag verkligen inte vill gå över tiden med 2 veckor. Isåfall blir jag igångsatt den 18 juni och vara gravid i den här värmen i ca 2 veckor till känns inte riktigt pepp om man säger så !

Sen till något helt annat, min älskade morfar skulle blivit 64 år den 30 maj, önskar verkligen att du varit här morfar ! Saknar dig något fruktansvärt mycket ! Men jag vet att du vakar över oss alla. <3

Nej nu ska jag ut i solen igen och njuta ! Ha en superbra dag allihopa !

Bjuder på en bild från förra sommaren då man var smal och fin ;)

Hej :)

Har precis kommit hem från ica med mor, hon har handlat ingredienser till tacopaj och tårta. För vi ska fira hennes födelsedag idag istället för imorgon. Hon blir hela 36 imorgon :) <3
Just nu sitter jag och kollar på mtv, a double shot at love nånting. Hah, finns inte så värst mycket annat och kolla på.

Nu ska jag gå och hålla mor min sällskap.

♥ Elin